Tibbinge

tbbinge still alive?

2011-04-16T09:27:00.001+02:00

Jag ska försöka bättra mig och publicera fler inlägg. Snälla blogg, kom tillbaka

Familjerna i Tibbinge

2007-10-12T18:34:00.000+02:00

Här presenteras några av familjerna som bor i Tibbinge och Gylle härad:

Riddarsporre
Den grevliga familjen som bor på Tibbesholm. Rutger är den nionde greven i ätten och är gift med Harriet. De har två tonåriga barn, den skötsamma Sebastian och den rebelliska Freddy (Fredrika). På slottet bor även Rutgers syster Lovisa som arbetar på en bokhandel i Lund. Margaretha, Rutgers mor, bor under största delen av året i Spanien.

Lindh
Dennis och Isabelle bor i prästgården och driver ett galleri. De är nyinflyttade i Tibbinge, dessförinnan bodde de i Slottsstaden i Malmö.

Petrén-Lundgren
Charlotte (Lotten) är dotter till den gamle häradshövdingen Petrén, arbetar som lärare och är gift med Mats. De har två söner, Pontus och Rasmus.

Fontanelle
Magnus är den unge energiska entreprenören som har bestämt sig för att sätta lite fart på Tibbinge. Han ligger sedan länge i fejd med greven angående sina planer på att anlägga en golfbana på strandängarna utanför Tibbinge.

Malmgren
Ebba är läkare och ortens revolutionär. Hon är gift med Leif, ingenjör och tillsammans har de dottern Lisa.

Warg
Peder, författaren som har flyttat från Stockholm till en enslig gård utanför Tibbinge. Livet på landet är kanske inte vad han förväntat sig.

Larsson
Vivi är husfru och Adam är förvaltare på Tibbesholm. De har tre söner, Nicklas, Ola och Svante.

Pehrson
Anders är kommunfullmäktiges ordförande och gift med Monica.

Wrede
Esther och Johannes, åldrigt syskonpar som bor i konsul Wredes stora gamla hus vid Gylleå.

Molin
En stor släkt i Tibbinge. De som utmärker sig mest i denna berättelse är advokaten Charles och hans hustru Engla, lärare, och deras fyra barn.

Eklund
Bo är kyrkoherde, och av hans familj utmärker sig framför allt dottern Anette.

Karta över Gylle härad

2007-10-07T18:46:00.000+02:00

Klicka på kartan för att förstora

Karta över Tibbinge

2007-10-07T18:42:00.000+02:00

Klicka på kartan för att förstora.

Mat och logi

2007-10-07T18:30:00.001+02:00

Blå drömmar Blå Vägen 17. B&B.

Café Mosters kakor Alegatan 15/Gyllebro. Bageri, café, sallader, pajer.

Camping Vita strand Trestjärning camping, EU-flagg, stugby, marina, minigolf, café, fiskrestaurang, grill.

Eket gård Öster om Farlöv. B&B, hästuthyrning, gårdsförsäljning, café.

Gästgivaregården Torget/Storgatan 12A. Restaurang à la carte, lunch, pub, hotell.

Hamncaféet Dagens rätt, dagens fisk, fika, minigolf.

Kvarnen Norra Bron/Blå Vägen 3. Utställningar, café, kanotuthyrning.

Möllebacken Mellan Bäckahusen och Klöva längor. B&B, café.

Pizzeria Pronto Alegatan 3. Pizza, kebab, grill.

Pizzeria Sorrento Köpmansgatan 1c. Dagens pizza, sallader, smörgåsar.

Prästgatans B&B Prästgatan7.

Restaurang Gyllebro Lille Kaj 2/Storgatan. Lunch, à la carte. Specialité fisk och skaldjur.

Restaurang Kajs båt Långe Kaj. Fartyg där det serveras dagens rätt, meny, sallader, fika m m. Räkturer på sundet varje lördag juni-augusti (förbeställning).

Smedjans B&B Kyrkogatan 12. Antikaffär.

Svenssons Storgatan/Skräddaregatan. Gatukök.

Vandrarhemmet Norra Vägen 10. Självhushållning.

Herresäten i Gylle härad

2007-10-07T11:33:00.001+02:00

Tibbesholm
Slottet och dess stora parkanläggning är själva navet i Tibbinge. Förmodligen har det funnits en gårdsanläggning eller borg på platsen ända sedan vikingatid. Men på 1500-talet anlade den danske krigsherren Corfitz Malmer ett slott på det som då var en holme mellan Pyttebäcken och Alebäcken. Slottet uppfördes i Kristian IV-renässansstil i två våningsplan. Corfitz Malmer ägde också flera slott på Själland och Fyn. Hans tredje äktenskap ingicks med adelsfröken Tibbe Mott och han lät döpa sitt nya slott efter henne.

Vid denna tid fanns det endast ett mindre fiskeläge vid Gylleå och man tror att friherre Malmer lät anlägga en handelplats på Tibbön för att öka sina inkomster och Tibbesholms anseende. I alla fall växer Tibbinge fram sida vid sida av Tibbesholm.

Slottet gick ur släkten Malmers ägo efter freden i Brömsebro och övertogs av den svenska ätten Riddarsporre sedan general Ruben Sporre utmärkt sig vid striderna mot danskarna. Samtidigt adlades han till greve Riddarsporre och är anfader till släkten som än idag innehar Tibbesholm.

På 1600-talet torrlades Alebäcken. Ungefär samtidigt anlades en damm längs med Pyttebäcken. Dammen bildar den vackra lilla Tibbesjö mitt i slottsparken.

Under 1700-talet lät greve Sverker Riddarsporre anlägga den nuvarande centrala delen av Tibbinge på södra stranden. I samband med detta upplät han en del av Tibbesholms ägor till bebyggelse. Han lät också bygga ut den tidigare slottskyrkan till att bli hela Tibbinges kyrka. En ny gästgivaregård uppfördes vid Tibbinges nya centralpunkt, torget.

Den nuvarande slottsparken anlades i slutet av 1700-talet av den engelskfödda grevinnan Caroline Riddarsporre tillsammans med hennes engelska trädgårdsmästare. Parken går tydligt i engelsk stil och utmärks av stora böljande gräsklädda ytor som i väster möter de vilda strandängarna, av slingrande grusgångar och vackra lövträd. I södra delen av parken finns kronhjortar och vildsvin.

Slottet restaurerades och fick sitt nuvarande utseende under slutet av 1800-talet under ledning av Hugo Zettervall. Centraltornet uppfördes i samband ombyggnaden liksom de två flyglarna som omsluter innergården. Samtidigt höjdes taket för att ge utrymme för en vindsvåning.

Under 1950-talet lät dåvarande greve Oscar Riddarsporre anlägga en idrottsplats till tibbinge¬borna på sina ägor. Pyttevallen används fortfarande för lek och idrott men ägs nu av Tibbinge kommun.

Nuvarande ägare till Tibbesholm är greveparet Rutger och Harriet Riddarsporre, nionde generationen av släkten Riddarsporre.

Slottet har stora ägor runt om hela Gylle härad, mycket av jordbruksmarken är utarrenderat liksom betesmarken. Godset driver dock fortfarande stor kreatursuppfödning och utnyttjar stora delar av strandängarna till betesmark.

Slottet är inte tillgängligt för allmänheten men slottsparken är öppen varje dag mellan kl 10 och 17.

Videhus
Troligen har det funnits en borg eller försvarsverk på platsen för Videhus. Det var en utmärkt försvarsplats uppe på Gyllebackar, med utsikt över slättlandet och Gylleåns inlopp. Några spår av någon sådan byggnad finns inte idag men den finns nämnd i skrifter från tidig medeltid.

Under 1600-talet lät familjen Hjort uppföra en sätesgård intill Videskogen och gav den namnet Hjortsberg. Gården fanns bara under en kort tid i familjens ägo innan den överläts till friherre Axel von Smele, vars änka, Kerstin von Smele, i sin tur gifte om sig med baron Magnus Silfverros. Deras dotter, Ebba Silfverros-Öhrn, kom därefter i besittning av gården och hennes ättlingar bodde på Hjortsberg fram till 1790-talet då gården brann ner. Man lät då bygga upp den på nytt, nu i fransk stil; en vacker envåningslänga med två flyglar och valmat tak samt vitrappade väggar. Den dåvarande ägaren, Carl Silfverros-Öhrn döpte om egendomen till Videhus som han tyckte var ett mer passande namn. Ätten Silfverros-Öhrn bebodde Videhus fram till den siste i familjen, fröken Madeleine, avled ogift och barnlös i slutet av 1800-talet.

Konsul Simon Wrede köpte då Videhus genom sitt sockerbruk och lät installera sin älskarinna operasångerskan Tatiana Sterner på gården. Ungefär samtidigt lät han uppföra sin vackra villa längs med Gylleå där hans hustru Grete härskade. Fru Sterner stannade kvar på Videhus efter konsul Wredes bortgång, ända fram till sin egen död 1934.

Gården stannade kvar inom Farlövs sockerbruks ägo och användes under många år som huvudkontor och för representation. 1959 byggdes en ny kontorsbyggnad för Sockerbruket på anläggningen i Farlöv och Videhus kom i stället att hyras ut för olika verksamheter men jorden fortsatte att arrenderades ut för betodling.

Under några år fungerade Videhus som ungdomsanstalt innan Sockerbruket sålde egendomen i början av 1980-talet. Gården köptes först av den kände affärsmannen Claes B Swensson innan den 1984 gick vidare till familjen Lööf som är de nuvarande ägarna. Makarna Lööf bedriver lantbruk i mindre skala men föder också upp travhästar och driver en stor kennel. Den största delen av jorden är fortfarande utarrenderad.

Parken, som går i engelsk stil med stora gräsmattor, slingrande gångar och vackra lövträd, är öppen för allmänheten.

Roshill
Vacker herrgårdsbyggnad på toppen av Gylle backar. Uppförd i slutet av 1800-talet i klassisk stil med vitrappad väggar. Ägare: friherre Gilbert Sinkell och hans hustru Elisabeth. Ej öppet för allmänheten.

Klöva storgård
Stor godsanläggning med huvudbyggnad från 1910-talet i jugendstil. Stor park med skogsdungar och vackra blomsterrabatter. Ägare: Bertil Svanberg som driver lantbruket tillsammans med sina söner. Parken är tillgänglig för allmänheten.

Åbo
Liten herrgård, vackert belägen längs med Gylleå. Byggnaden är från mitten av 1700-talet och uppförd i stram stil med rosa väggar med vita pilastrar. Den franska trädgården är liten men sevärd. Ägare: familjen Buhring. Trädgården öppen alla dagar.

Isabelle Lindh

2007-10-06T23:18:00.000+02:00

En lördagsmorgon i den senare delen av 1980-talet stod Isabelle Lindh klädd i nattlinne och morgonrock i sitt kök och njöt av lukten av nytt trä. Med glänsande ögon såg hon ut över skinande rostfritt stål, nylagda klinkers och blänkande kakel. Det var första morgonen i hennes nya hem och hon ville njuta av hur rent och nytt det var. Belle var en kvinna som ville att allt skulle vara perfekt. Om det inte var perfekt, kunde man alltid låtsas att det var det. Hennes man visste om hennes lilla egenhet och spelade gärna med för att göra henne nöjd.

Isabelle var född och uppvuxen i Kristianstad på 1940-talet. Hennes far var jurist och hennes mor arbetade aldrig utanför hemmet. Isabelle var deras enda barn och hon blev därför mycket älskad men också bortskämd. Emellertid var hennes far lite väl förtjust i både sprit och hästar, vilket ledde till att Belle kände att hon aldrig riktigt fick den ”fina” uppfostran som hon förtjänade. I en småstad som Kristianstad var det viktigt att hålla skenet uppe, så modern och hon försökte låtsas som om de hade det bättre ställt än vad de hade. Men till slut gick faderns missbruk ut över hans arbete och när han en sen kväll omkom i en bilolycka på väg hem från Jägersro, övergav de Kristianstad och dess skvaller för att i stället bygga upp ett nytt liv i Ystad.

Under sin tonårstid i Ystad försökte Isabelle fortsätta att vara den fina flickan. Eftersom hon inte trivdes på dansställen eller nattklubbar, höll hon sig mest hemma, läste, målade och spelade piano. Hon hade ett par nära väninnor, alla familjeflickor som hon själv. Pojkvänner var ett känsligt kapitel, de pojkar som hon ville ha kontakt med var för blyga för att prata med henne, de andra tyckte att hon var för ordentlig och tråkig för att vilja lära känna henne.

Hennes mamma hade önskat att hon skulle fortsätta studera till jurist eller till läkare, men Belle hade andra planer. Först tillbringade hon två år i Paris som barnflicka hos en svensk diplomatfamilj. Under den vistelsen väcktes en kärlek till Frankrike och allt som var franskt. Dessutom hann hon träffa en charmig men opålitlig fransman och hon åkte hem med krossat hjärta. Väl hemma utbildade hon sig till läkarsekreterare. Precis som hon planerat träffade hon snart en ung läkare, Claes, som hon förlovade sig med.

Efter en lång förlovning, slog Claes helt plötsligt upp den och for iväg till Afrika för att arbeta. Kvar lämnade han en mer förvånad än sorgsen Isabelle som såg sitt perfekta liv som läkarhustru försvinna i fjärran. Men Belle bestämde sig för att starta på nytt i Malmö. Eftersom hon alltid varit van att leva på små medel men ändå ge sken av att ha det gott ställt, accepterade hon att bara arbeta fem timmar om dagen, fyra dagar i veckan hos dr Levin, som redan då hade börjat trappa ner. Belle inredde sin lilla enrumslägenhet med säker hand och njöt av storstadslivet. Det blev många konserter, utställningar och besök på stadsbiblioteket.

När hon fyllt trettiotvå träffade hon Dennis Lindh. Han var lång och stilig, alltid korrekt klädd och uppträdde lugnt och sansat. Visserligen var han mycket äldre än hon själv och hade gått igenom en skilsmässa, men Belle tyckte ändå att han var perfekt. Han hade ett bra arbete, var intresserad av musik och konst och han var en riktig gentleman. Dessutom var han mycket förtjust i henne. Hennes mamma i Ystad fann Dennis charmerande och var överlycklig över att äntligen få se sin dotter gift.

Grevinnan Harriet

2007-10-06T23:15:00.000+02:00

Ryktet spred sig snabbt över den lilla orten. Det startade i församlingshemmet och spred sig snabbt via Storgatan ut till Tibbön och norra stranden där det vek av längs med Blå vägen, stannade upp vid kyrkoherdens bostad, varifrån det med lite förnyad näring fortsatte tillbaka över Gylleå och spred sig till slut över hela Tibbinge. Retfullt nog för Harriet Riddarsporre nådde det sist fram till Tibbesholm.

Det var hennes dotter Freddy som kom med nyheten. Hon kom inspringande till grevinnans arbetsrum och störde henne i dagboksskrivandet. Harriet hade planerat sin vanliga lugna stund vid skrivbordet innan det var dags att ta eftermiddagspromenaden med hundarna. Hon kallade det för sin dagbokstimme. Eftersom hon hade föreställning om sig själv som en eftertänksam och insiktsfull kvinna, ansåg hon att var hennes uppgift att skriva ner kloka tankar för att bevaras åt eftervärlden. Men Harriet, eller Harry som de flesta kallade henne, var inte särskilt filosofisk eller litterär. Därför hade hon hittills inte skrivit mer i sina dagböcker än dagliga rapporter om vädret, notiser om någons födelsedag, vilka tillställningar hon inbjudits till och rapporter om hundarnas äventyr och familjens bestyr. När hon efter mycket om och men fått denna viktiga information på pränt, fanns inte mer att säga. I stället brukade hon försjunka i någon av sina tidningar innan det var dags att med gott samvete lämna huset för en rask och uppfriskande promenad tillsammans med hundarna.

Eftersom Freddy mycket väl visste vad som hände bakom dörrarna till arbetsrummet, hade hon aldrig tvekat om att störa sin mor under dessa stunder. Detta trots att grevinnan strängt instruerat alla att ingen, ingen, fick avbryta henne i skrivandet. Men när Freddy var liten och kavat hade stultat in genom dörren, hade hennes mor utan att tveka ägnat sig åt dottern i stället för dagboken. Egentligen var Harry glad över att bli avbruten om det var av en mycket viktig anledning. Moderskapet, som Harry såg på med blandade känslor, var en ”viktig” angelägenhet som trots allt gav pluspoäng i umgängeskretsen. ”Min lilla dotter längtade efter mamma. Och naturligtvis hade jag inte hjärta nog att mota ut henne ur rummet!”

Så när Freddy slängde upp dubbeldörrarna efter en snabb knackning, fångade hon Harriet mitt i en spännande artikel om de senaste kungliga äktenskapsproblemen. Harry, i motsats till sin man, öppnade nästan aldrig en bok. I stället ansåg hon att man skapade sig en sann bild av världen genom att läsa informativa tidningar. Men med sådana tidningar menade hon inte The Observer eller Svenska Dagbladet. Nej, Harriet prenumererade på vecko- och månadstidningar. Några väl valda magasin kunde ligga framme i hennes salong och ge en aura av finess, t ex Månadsjournalen, House and Garden och Antikt och auktion. Sedan fanns det somliga tidningar som Harry läste enbart för att bli road och för att hålla sig underrättad om saker och ting. Det vill säga tidskrifter som hon läste i sin ensamhet på arbetsrummet.

”Fredrika”, utropade Harriet samtidigt som hon snabbt slog ihop tidskriften och elegant lät den försvinna ner i skrivbordslådan. ”Vad i hela friden vill du?”

Freddy, som för ovanlighetens skull lät namnet Fredrika passera utan protester, utbrast:
”Har du hört att prästgården är såld?! Vet du vem som ska flytta in?”

Grevinnan förblev tyst och skakade på huvudet medan tankarna rusade runt. Varför hade ingen upplyst henne om försäljningen? Var hon den första att veta? I så fall fick hon uppgiften att sprida nyheten vidare. Vem skulle hon först ringa till?

”Inte du heller? Ingen vet!” suckade Freddy. ”Jag har frågat varenda människa men ingen vet vem som köpt huset. Så retfullt.”

Harry förblev tyst medan förbittringen tog form. ”Varenda människa?” Freddy hade redan spritt det runt hela Tibbinge och ingen hade informerat grevinnan.

Freddy stannade inte kvar för att diskutera saken närmare utan försvann ut ur rummet. Labradoren Bentley som blivit störd i sin eftermiddagsslummer, suckade och lade nosen tillrätta igen över tassarna. Harriet såg tankfull ut när hon mycket sakta lyfte telefonluren. Hon funderade på vad hon skulle säga till ordföranden i församlingen.

Tibbinge Turisbyrå

2007-10-06T23:04:00.000+02:00

Vi finns i kommunhuset
- hörnan Köpmansgatan och Kyrkogatan.
Öppettider: mån-fre 10-17, lör-sön 12-16

Kontakta oss via tibbinge@gmail.com

Turistchef: Inga-Lisa Rydén
Medarbetare: Gertrud Månsson, Paula Gren

Natur och fritid
Sevärdheter
Herresäten i Gylle Härad
Mat och logi i Tibbinge

Karta över Tibbinge
Karta över Gylle härad

Sevärdheter

2007-10-06T22:23:00.000+02:00

Storgatan och Torget
En miljö som i stort är orörd sedan 1700-talet. Längs med Storgatan ligger tvåvåningshus med butiker på första våningen och bostäder på andra våningen.

Tibbinge kyrka, Torget
En vacker kyrka från slutet av 1500-talet, uppförd i dansk renässans och i tegel från bygden. Från början var detta slottskyrkan och på 1700-talet byggdes den ut för att rymma alla församlingsmedlemmar i Tibbinge. Interiören gjordes då nästan helt om. Särskilt intressant är absiden som är orörd och den vackra dopfunten i sandsten från början av 1500-talet. Gravmonumenten för ägarna till Tibbesholm är värda särskild uppmärksamhet. Öppet dagligen 10-17 utom vid gudstjänst.

Tibbinge kyrkogård
En gammal kyrkogård som används än idag. I nordvästra delen finns en minnessten från dansk-svenska krigen. Stenen uppfördes i slutet av 1800-talet.

Prästgården, Torget/Södergatan
Korsvirkesgård från början av 1800-talet. Idag finns här galleriverksamhet.

Tibbesholm och slottsparken
Namnen Tibbinge och Tibbön härstammar från Tibbesholm. Slottet och orten har utvecklats hand i hand. Läs mer om slottet i särskilt kapitel.

Gästgivaregården, Torget/Storgatan
Korsvirkesgård från slutet av 1700-talet. På innergården finns de gamla stallarna kvar och används idag som garage och magasin.

Lilla slottsparken, Södergatan/Prästgatan
Parken i renässansstil är anlagd kring 1930 på en tomt där en vagnmansgård från 1700-talet tidigare låg. När gården brann ner, bestämdes att en allmän park skulle anläggas och i samband med detta kom Kaptensgatan att bli en återvändsgata. Parken har, trots namnet och närheten, alltså inget att göra med Tibbesholms slottspark.

Hamnen och Långe Kaj
Miljön kring hamnen och Långe Kaj präglas av ”småfolket” som en gång bodde här. Charmiga gathus trängs med lite större kaptens- och hantverksgårdar. En promenad längs med gränderna och Prästgatan rekommenderas. Innan hamnen grävdes ut på 1700-talet, angjorde skeppen längs med Långe Kaj. Idag ligger här endast en restaurangbåt. De gamla magasinen som låg längs med kajen försvann redan på 1800-talet.

Kaptensgården, Kaptensgatan 5
Ett av hembygdsföreningens två muséer. Öppet tis-fre under maj-sept 10-14, under övrig tid efter överenskommelse. En vacker gård uppförd i början av 1800-talet. Boningshuset är intakt sedan 1924 då den siste av kaptenssläkten Hörsten bodde här. Miljön och en särskild utställning kring sjömanslivet visar hur mycket havet och sjöfarten har påverkat levnadsvillkoren för befolkningen Tibbinge. Här visas också Tibbinges utveckling från fiskeläge till centralort för Gylle härad.

Tibbön: Alegatan och Stenegatan
Det ursprungliga Tibbinge växte fram på 1400-talet på Tibbön. Med tiden kom emellertid ön att förlora sin betydelse då den södra delen av Tibbinge expanderade. Bebyggelsen visar hur den ursprungliga stadsplaneringen såg ut, även om de medeltida husen efter hand har ersatts av andra hus. Idag slingrar sig gatorna fram mellan gathusen och gårdarna. Många av de gamla handelsgårdarna med tomter ända ner till Gylleå hade egna bryggor där båtar kunde angöra. Vid stranden längs med Rundeln låg tvättbryggan. Idag finns en liten badbrygga på samma plats.

Kvarnen, Norra Bron/Blå Vägen 3
Museum, öppet under maj-sept, tis-fre 10-14, under övrig tid efter överenskommelse. Vattenkvarn från 1700-talet vid Norra bron. Det finns inte mycket kvar av den ursprungliga byggnaden. Boningshus och magasin är från slutet av 1800-talet och inrymmer idag ett av Hembygdsföreningens två museer. Av kvarnen finns endast fördämningen av Norra strömmen kvar. Den permanenta utställningen behandlar kvarnarna i Gylle härad, förutom vattenkvarnen, den vackra holländaren söder om Tibbinge och den lite enklare stubbamöllan i Farlöv. Här anordnas även andra utställningar, bland annat Tibbinges vårsalong. Café. Uthyrning av kanoter (förbeställning via turistbyrån).

Utanför Tibbinge

Byinge kyrka
Ståtlig kyrka från slutet av 1800-talet. Uppförd i s k Eslövsgotik.

Farlöv kyrka
Kyrka med trappstegsgavel från 1400-talet.

Gyllebackar
Så kallas de vackra böljande backarna som sträcker sig från Farlöv ner mot Gylleå. Kör österut från Farlöv mot de stora gårdarna Blåseberga och Eket för att njuta av den fantastiska utsikten över Öresund, Tibbeslätten och Gylleå. I området finns flera gravhögar, dock ingen som är öppen för allmänheten.

Möllebacken
En präktig mölla, s k holländare. Café, B&B och galleri.

Videhus
Släkten Silfverros-Örhns herresäte från 1790, läs mer i separat artikel. Parken är öppen för allmänheten. Intill finns Videskogen.

Videhus statarlängor
Dessa längor är från omkring 1920 och trots att de idag ombyggda till vanliga boningshus, visar de ganska väl hur en statarmiljö tog sig ut.

Tibbe hög
Gravkulle från bronsåldern strax öster om Tibbinge. Graven är öppen och kullen erbjuder en fantastisk utsikt över Gylleå och slätten söder om.

Natur och fritid

2007-10-06T22:20:00.000+02:00

Norr om Tibbinge finns Gyllebackar som mjukt böljar ner mot Gylleå, som i sin tur slingrar sig genom landskapet på sin färd mot Öresund. Söder om ån sträcker slätten med åkrar och storgårdar ändlöst ut sig. Väster om Tibbinge och längs med kusten finns vackra och unika strandängar. En del används som betesmark men många är orörda skattkistor för dig som är intresserad av fauna och botanik.

Utanför kusten finns ett flertal småöar. Den största heter Solögat och bebos av en familj som ägnar sig åt fåravel. Många angör ön sommartid för att sola och bada. På Lillön har det funnits fyrar långt tillbaka i tiden för att utmärka mynningen till Gylleå. Den nuvarande fyren byggdes kring 1890 och är fortfarande i drift även om den nu för tiden är helautomatisk. Den gamla fyrvaktarbostaden används som sommarhus. Utmed kusten finns flera mindre sandöar som ständigt flyttar omkring.

Längs med hela kusten finns också långa härliga badstränder. De största är Vita strand och campingen norr om Tibbinge samt Jösse strandbad söder om. Vackra Söderstrand når man inte via bil, men det finns en trevlig cykelstig längs med Gylleå som leder dit.

Vid Vita strand finns en stor marina med gästhamn. Under sommaren är småbåtshamnen fylld med aktiviteter och gästande båtar. Vid kvarnen på norra stranden i Tibbinge finns möjlighet att hyra kanoter för att färder längs med Gylleå.

Cykling är ett trevligt och lätt sätt att ta sig fram på. Det finns flera cykelleder och det går att hyra cykel hos Bromans cykelaffär - ett samarbete med Turistbyrån.

Längs med Gylleå och Pyttebäck finns många möjligheter till fiske och från Tibbinge hamn utgår sommartid fisketurer med båt på sundet.

Gröne skog och Jösse sandskog erbjuder promenadstigar och löparslingor. Videskogen är en vacker bokskog nordöst om Tibbinge.

Vid hamnen i Tibbinge och vid Vita strands camping finns minigolfbanor. I Lilla slottsparken intill torget spelas boule. Vid Blååkerskolan finns en idrottsanläggning med gymnastikhall, fotbollsplaner, tennisbanor och basketplaner. Fotbollsplan finns även på gamla idrottsplatsen, Pyttevallen.

I korsningen Kyrkogatan och Villagatan finns ett bibliotek och i den gamla smedjan strax intill finn en antikaffär. Den gamla prästgården inhyser ett galleri och i Kvarnen anordnas konstutställningar.

Tibbinges historia

2007-10-06T21:39:00.000+02:00

Tidigt under medeltiden fanns ett fiskeläge beläget vid mynningen av Gylleå. Fiskeläget bar namnet Ale och var ursprunget till dagens Tibbinge. Fornlämningar i trakten visar att området varit bebyggt sedan bronsåldern. Med åren har Gylleås mynning flyttats någon kilometer längre västerut, ut i Öresund, vilket medförde att redan från mitten av 1800-talet kunde endast fiskebåtar och mindre handelsskepp ta sig ända in till Tibbinge.

På 1500-talet anlades själva Tibbinge på Tibbön mitt i Gylleå. Man tror att ägaren till Tibbesholm hade önskan om att anlägga en stad i nära anknytning till slottet. Redan från början fick Tibbinge en tydlig stadskaraktär även om orten aldrig erhöll stadsprivilegium. Under denna tid fanns ingen hamn utan skeppen lade till längs med Långe Kaj. Medan köpmän och borgare bosatte sig på Tibbön, förblev Ale boplatsen för sjömän och arbetare. Än idag har kvarteren kring hamnen och Långe Kaj karaktär av fiskeläge med sina gathus och kaptensgårdar.

På Tibbön fanns två stadsportar, idag finns Norra bron respektive Gyllebro på dessa platser. Troligen byggdes den första bron mellan Ale och Tibbön på 1700-talet, innan dess nådde man endast Tibbinge via båt. Roddbåtar trafikerade mellan södra stranden och ön. Båttrafiken fanns kvar ända in på 1900-talet.

På Tibbön anlades ett marknadstorg, idag används den s k Trekanten endast för parkering, men under medeltiden var det där den mesta av handeln ägde rum. Intill torget fanns även en kyrka, förmodligen med trappstegsgavlar. Kyrkan revs på 1700-talet och ersattes av ett mindre tingshus. Även denna byggnad revs i slutet på 1800-talet och istället uppfördes ett pampigare hus till häradsrätten. Idag inhyser huset pingstkyrkan sedan tingsrätten 1985 flyttade till det vackra hörnhuset från 1700-talet vid Storgatan/Torget. Under 1500- och 1600-talen fortsatte Tibbinge att expandera på södra stranden, kvarteren kring Skräddaregatan och Köpmansgatan härstammar från den tiden.

Däremot har norra stranden av hävd inte bebyggts särskilt mycket. Under 1700-talet anlades en kvarn intill den norra armen av Gylleå, kallad Norra strömmen, för att utnyttja vattenkraften till malning. Det växte upp några gathus kring Norra vägen men av denna bebyggelse finns inte mycket kvar, de flesta revs i samband med att strandvillorna längs med Gylleå byggdes kring 1910.

Tibbinge och Tibbesholm har alltid haft en nära relation. Herrarna på Tibbesholm har haft stort inflytande på Tibbinges utveckling, inte alltid med Tibbingebornas samtyckande. Under 1700-talet beslutade greven på Tibbesholm, Sverker Riddarsporre, att slottet och Tibbinge borde knytas samman ännu mer. Ett nytt torg anlades strax nordöst om Tibbesholm, intill slottskyrkan som nu fick status som hela Tibbinges kyrka. För att ytterligare påvisa att Tibbinges tyngdpunkt försköts söderut, revs den gamla kyrkan på Tibbön. Längs med Storgatan byggdes tvåvåningshus med affärslokaler på bottenvåningen. Vid västra delen av Ale, som nu var en integrerad del av Tibbinge, grävdes hamnen ut.

Tibbesholm anlades på en holme mellan Pyttebäck, som då var ett betydligare större vattendrag, och Alebäcken. Alebäcken torrlades redan under 1600-talet. På 1700-talet, när greve Sverker arbetade för en expansion av Tibbinge, anlades Kaptensgatan och dess bebyggelse längs med Alebäckens tidigare flöde. Gästgivaregården har legat på samma plats intill torget ända sedan 1500-talet och var en viktig skjutsstation. Greven lät riva den gamla byggnaden och byggde i stället den stora korsvirkesgården med stallar på innergården som finns kvar än idag.

Efter 1800 expanderade Tibbinge väldigt sparsamt. Kring sekelskiftet 1900 uppfördes flera stora vackra villor, dels längs med Villagatan, dels längs Gylleå på norra stranden. Vid torget uppfördes ett av de få trevåningshus som finns i Tibbinge. Från början låg här Post- och telegrafstationen men sedan 1970-talet inhyser den Tibbinges kommunala verksamhet.

Att Tibbinge har bevarat sin historiska karaktär så väl beror huvudsakligen på två omständigheter: Dåliga kommunikationer och en aktiv hembygdsförening.

Tibbinge saknar en naturlig djuphamn och då Gylleås mynning försköts västerut och ån blev grundare ledde det till att Tibbinges betydelse som hamnstad tog slut kring mitten av 1800-talet. Däremot har fiskerinäringen alltid varit stor och orten har fostrat många sjömän.

Genom olika omständigheter kom Tibbinge att inte få någon järnväg. När konsul Wrede startade sin sockerfabrik, kom han att förlägga den till Farlöv och bekostade själv en fem kilometer lång järnväg från fabriken in på södra stambanan. Idag diskuterar man att ansluta Tibbinge till pågatågstrafiken och kanske utnyttja den gamla bansträckningen i Farlöv och dra den vidare till en station på norra stranden.

Tibbinge kom alltså att bli lite isolerat under 1900-talet och inga större industrikomplex anlades. Däremot har Tibbinge alltid varit en centralort för Gylle härad och därmed varit en betydande handelstad. Idag är fiskerinäringen på nedåtgående, likaså den stora jordbruksnäringen runt om Tibbinge. I stället försöker man satsa på minde tillverkningsindustrier och på modern teknik. Likväl är det många Tibbingebor som pendlar ut från orten varje dag för att arbeta.

Häradshövding Petrén, som avgick i samband med kommunreformen 1971, var en hängiven medlem och tillika ordföranden i Tibbinges och Gylle härads hembygdsförening. Hembygdsföreningen har bl a som mål att bevara Tibbinges historiska värden. Detta ledde förmodligen till att Tibbinge inte drabbades av 1960-talets rivningshysteri. Under hela 1900-talet expanderade bebyggelsen i Tibbinge under kontrollerade former. Under 1930-1950 bebyggdes området längs Pyttebäck med egnahemvillor och under 1970-talet växte Villaparken fram och Blååkerskolan byggdes. Under det tidiga 1980-talet anlades vårdcentral och äldreboende på norra stranden och alldeles nyligt anlades bebyggelse kring den helt nya Strandvägen. Under 1980-talet byggdes också Nyvång med hyres- och bostadsrätter och Östervång med villabebyggelse. I övrigt är Tibbinge förvånansvärt orört. Nybyggnationen har koncentrerats till grannbyarna Farlöv, Gröne och Byinge som alla ingår i Tibbinge kommun.

I Tibbinge centralort bor 1500 personer. Tibbinge kommun har ca 4500 invånare.